Revanschen

Swedeman blev en helt fantastisk upplevelse för mig. Inte bara för att jag tog en 2:a plats bland damerna och totalt en 30:e plats bland samtliga deltagare, utan för att jag fick ett kvitto på att min kropp är stark och min mentala styrka håller måttet. Sedan fick jag utföra detta tillsammans med den bästa supporten, men också vetskapen att familj och vänner på hemmaplan följde, gjorde mig ännu mer glad.

Ni som har mig som vän på FB fick ju följa med live, då syster var en fantastisk sportreporter under hela dagen, men tänkte här kort beskriva lite av min egen upplevelse.

Klockan 04:00 avgår bussen från Holiday Club nere i Åre by. Vi far ut till starten, Nordhallen, mitt ute i ingenstans känns det som.

Det blåser omkring 18 meter/sekund och det är omkring 12 grader i luften. Rätt ruggigt vill jag själv påstå. Vart tog sommaren vägen? Vi står på stranden & fötterna sjunker ner i den svala sanden, vi ser ut över vattnet som är riktigt ostadigt. En samisk kvinna ställer sig framför oss & börjar Jojka. Härlig stämning, men jag känner en viss spänning i luften. Starten går, vågorna slår rakt emot oss, det är motströms och vi alla får kämpa ordentligt med att få luft och att hålla kurs. Skönt nog upplevde jag vattnet varmt, så blev aldrig riktigt nerkyld.

Efter ca 2 km lugnade det sig och jag kunde få till en fin och stark rytm i armtagen. Tog sikte på Sveriges största vattenfall, Tännforsen. Mäktigt. Upp ur vattnet efter omkring 4 km, sedan blev det 400 meter backlöpning upp till T1.

Jag tog tid på mig att få på mig bra med kläder i förebyggande syfte mot kyla & regn. Det var ett bra beslut. Jag höll mig varm under hela cyklingen som var på 20,5 mil. Cyklingen erbjöd även över 2000 höjdmeter, jag fick fyra kraftiga regnskurar på mig, men jag njöt av de första 10 milen då jag hade härlig medvind. Dock blev de sista 10 milen motvind, mindre njutbart.

Jag hade bra koll på energiintaget, riktigt stolt över mig själv även om jag skulle kunna förbättra mig ännu mer i framtid. Den stora favoriten förutom sportdrycken Maurten, blev rullmacka med ost, men också parmaskinka. Syster & Roxen hängde med under hela cyklingen i bil & de gav mig allt jag behövde. Jag kände lycka, styrka, motivation & glädje. Det var även helt underbart att se min älskade Lucas och hans kusiner Cornelia & Matheo stå vid vägkanten & heja fram mig. Det gav så otroligt mycket energi. Även min svåger Daniel, min mamma & Olle hejade friskt. Så glad!

När jag hade 4 mil kvar på cyklingen kom min första lilla dipp, den höll väl i sig en timme. Då fick jag börja peppa mig själv & intala mig att alla medverkande har det lika jobbigt. De hårda vindbyarna gjorde att jag nästan körde av vägen & även om jag hade lätta växlar rullade det knappt framåt. Det var tuffa mil. Sista kilometrarna till T2 var det klättring upp till området Björnen som ligger strax innan Åre by. Jag hade det lätt uppför & kramade ut det sista ur mina cykelben. Nu var energin tillbaka!

Nu väntade sista etappen, ett maraton med strax över 2000 höjdmeter, som en extra bonus. Jag bytte om & även i denna transition tog jag mig tid att ta på mig & med mig kläder för att klara väder, vind & oförutsägbara händelser.

Stark & motiverad sprang jag i väg på lätta ben, helt otroligt när jag tänker på det nu efteråt. Tuggade på uppför, ibland springandes, ibland gåendes, riktigt svår teknisk trail. Uppe på Lillskutan blåste det 30 m/sek & regnskurarna avlöste varandra. Började få vita & kalla fingrar, men jag stannade i tid & satte på mig mer kläder. Inget skulle få stoppa mig nu. Tankarna på att jag fick avbryta i Skottland på Celtman kom & jag drog på smilbanden när jag visste att vädret inte skulle få ta mig denna gång.

Sedan blev det nerförsbacke i kluriga bergspartier, gegga, & blöta mossar. Benen började nu kännas tyngre & fötterna var blöta & tunga av all lera. Väl nere vid trädgränsen fick jag upp mer fart & efter jag tror det var 16 km kom jag till Fröå gruva, där möttes jag av heja rop av hela mitt goa supportteam. Barnen sprang med mig en bit & jag var bara så lycklig.

Jag fick reda på att jag hela tiden tog in på Marie från Skottland som låg etta. Jag satte upp ett mål för mig själv & det var att jag skulle ta mig fram till Marie & gärna förbi henne innan sista bergsklättringen från Huså. Jag hade 14 km på mig att springa ikapp 15 minuter. Skulle det vara möjligt? Nu var det på stigar i skogen vi sprang & när jag hade knappa 2 kilometer kvar innan Huså såg jag Maries rygg. Mina ben var här ganska urlakade, men med ett leende på läpparna tassade jag förbi henne 500 meter innan checkpoint T2A. Jag gjorde det, en vinst för mitt självförtroende. Det som hände sen var att jag var tvungen att besöka toaletten & Marie hann komma ut ur kontrollen innan mig. Hon fick ett litet försprång.

Min andra dipp för dagen kom precis här, efter att ha passerat checkpoint & på väg uppför skidbacken. Jag började bli svimfärdig & fick sakta ner lite på tempot. Roxen som nu var min medlöpare tryckte i mig vatten, salttabletter, koffeintabletter & socker. Det tog inte lång tid förrän jag var på banan igen. Herregud, är det så det känns att dricka kaffe? Pigg som en mört & med underbar ny energi försökte jag att springa på så mycket det gick.

   

Temperaturen sjönk ju högre upp vi kom & vinden blev nu mer påtaglig. Klättrar upp för de sista tuffa bergspartierna & tillslut når vi högsta toppen på Åreskutan, 1420 meter över havet. En kilometer kvar ner till kabinbanan & där målet väntar. Jag liksom släpper på allt & flyger ner för berget.

Efter 14 timmar och 19 minuter passerar jag mål med ett glädjehopp. 9 minuter efter Marie & 2 timmar & 40 minuter innan 3:an. Så sjukt glad & stolt över min prestation. Dock hade jag aldrig lyckats utan min support. Love you all!!

  

Mitt mål var att lyckas få den Gula t-shirten & det gjorde jag med råge. I och med denna bedrift är jag nu även uttagen att få delta i VM i X-tri, så om inget speciellt händer, så är jag i Norge den 3:e augusti nästa år. Då väntar Norseman igen. Redan taggad! Det blir ett otroligt starkt startfält. Jag & Marie från Skottland har snackat ihop oss att hjälpa varandra över den mållinjen. Fått en ny go vän att dela mina intressen med. Så glad!

Tack alla! Ert stöd hjälper mig framåt.