Ut & njut
3 veckor kvar till start av Swedeman och jag känner mig ganska bekväm i tankarna kring äventyret. Det kommer att vara en fysiskt krävande dag, men kan också bli att jag får jobba en del med hjärnspöken. Mentala påfrestningar har under en lång tid belastat mig, men jag har äntligen börjat finna ett sätt som gör mig mer bekväm i vardagen.
Träning eller jag vill säga någon form av fysisk aktivitet har alltid hjälpt mig ur tuffa situationer, men viktigast av allt är stödet från vänner & familj som visat sin kärlek. Otroligt tacksam.
Att komma förberedd till ett lopp, vad det än är för lopp så handlar allt inte bara om själva träningen man utfört innan. God sömn, bra energiintag, glädje, samt mentalt inre lugn är ibland det som är avgörande.
Tränar på två saker just nu, att behålla min fysiska form & att hamna i balans i skallen. Klaffar detta & jag håller mig frisk i övrigt så ska nog Swedeman bli en fin upplevelse. Jag älskar ju ”sånt här” och ska försöka att le så mycket det går. Njuta av möjligheten rent av. Vad mår du bra av?
Denna vecka har jag lagt fokus på brickpass (cykel till löp), långpass löpning, back- & trail-löpning, samt några kilometer simning. Utöver detta har jag samlat mental kraft.
Simningen känns bra i sin helhet, men jag borde nog ta mig till en simhall och finslipa på tekniken och få upp lite fart igen. Det blir lätt att jag ”finsimmar” när jag lägger mig i sjön. Ja,ja, simningen är ändå inte min bästa gren, så om jag sumpar någon minut bryr jag mig inte rent tävlingsmässigt, utan det känns bara onödigt att behöva ligga i det kalla vattnet längre än nödvändigt. Anna-Karin, simcoachen.. Hjälp!
Frakturen i vänsterfoten gjorde att jag inte kunde springa på 2 ½ månad, med rehab, alternativ träning och med ett jäkla tålamod har jag nu varit ute på mitt första tretimmars pass. Jag ville typ inte sluta för känsla var magisk & kroppen stark. Såå glad.
Samma sak gäller Trail & backträningen. Fick ett fint kvitto att både foten och benen är starka uppför. Hammarbybacken bemästrade jag i veckan utan problem 10 gånger. Dock fick framsida lår lida av grym träningsvärk dagarna efter. Och det var inte pga att jag sprang uppför, utan nerför. Ha,ha,ha.
Brickpassen har också känts bra, både själva cyklingen som legat på omkring 100-120 km, men också övergången till att börja springa & sedan kunna hålla löpningen med god teknik. Löpningen har blivit omkring 10 km. Det är en obeskrivlig skum känsla i kroppen när man kliver av cykeln & lubbar iväg. Testa vet ja.
Som sagt. Jag ska fortsätta behålla min fysiska form, men efter nästa vecka börjar jag lätta på träningen, både längden av aktivitet, men också antal pass.
Ut & njut. Le & aktivera hjärtat.